tisdagstema: mitt sommarbord

Om jag får välja föredrar jag att inta mat och dryck i gräset på sommaren. Det blir ju så mycket närmare till att lägga sig ned och vila på maten då. Dessutom behöver man inte tänka så himla mycket på bordskick och sånt.  När man har trädgård känns det som om att man glömmer bort att man faktiskt kan ha picknick på gräsmattan. Så jag slår ett slag för att duka upp med bästa Bersåservisen på en riktig färgklick till duk från Marimekko. Här är mitt sommarbord, på Inspirationsfabriken finns det fler!

dream big

Ett litet tips så här på söndagskvällen. En fantastiskt fin poster från Magalerie på Etsy.
Dream big - det ska bli mitt nya mantra.

foto: Magalerie

Söndagsbilden: på mors dag

Min mamma. Som kämpar mot cancern som inte går att stoppa. Som är en fighter av högsta rang. Som är så söt, glad och kärleksfull. Som målade väggarna vita innan alla andra. Som vann över alla män i släkten i armbrytning. Som lagar den godaste Osso Buccon i världen. Som är en så älskad mormor. På din dag, mamma, på alla dagar, alla år, i evighet, jag älskar dig.

På Fabriken i dag tror jag att vi hittar fler inspirerande mammor...

träsmak

Så här på fredagen eftermiddag känner jag mig helt slut. Dagen har ägnats åt utflykt med dagis, vilket kan ta knäcken på vem som helst. Kul men ansträngande.

Här är lite bilder från hemmet, lite nya trädetaljer i köket för att mjuka upp det vita. Kirgislöken hänger med. De växer i drivor utanför huset och så vackra som solitären.

Nu fika, sen middag hos kompisar och sen, i säng! Helgen ska ägnas åt Sköna Hems fortsättningskurs i inredning. Ska bli spännande!

a blast from the past

När jag slösurfar på Hemnet i kväll hittar jag ett trött sekelskifteshus i Örby. Det är just den typen av hus som lockar till närmare titt. Och döm min förvåning när det är som att kliva rakt in, och då menar jag rakt in, i livet på 70-talet. Det är kanske inte så fräscht, men det är så coolt. Så konsekvent. Så brunt.

Och på något sätt känns det mossgröna, träpanelerna, det gröna handfatet väldigt mycket som min barndom. Och helt plötsligt börjar jag, efter över 30 års förkastande av 70-tals murret, tycka att det är ganska fint och tryggt på något sätt. Vi kanske behöver det här? Som ett antidot mot "ljust och fräscht"?

mitt torp - en liten släktsaga

Jag har berättat tidigare att jag har ett litet torp i Bergslagen. Mitt torp är inte bara vad som syns på bild. Mitt torp byggdes av min farmors mormor Olivia Augusta och hennes man Johan på 1800-talet. Där uppfostrade sedan änkan Augusta två döttrar; Anna Olivia och Alma Olivia på egen hand, med lite hjälp av sin mor, pigan Stina Andersdotter. Anna Olivia blev mamma till min farmor Lisa och på den vägen är det. Det är vår lilla stuga, vår väg, vår plats på jorden.

Här har sju generationer vandrat och jag hoppas på många fler. Här finns fortfarande de som lämnat oss. Än i dag kan jag se farmor i det lilla köket utan vatten. Jag ser farfar vid boden huggandes ved. Jag ser pappa på trappan med ett glas vin i handen blickandes ut över vår äng.

Jag ser Augusta och hennes småflickor framför mig, mitt i kalla vintern, där de levde på gränsen till fattigdom. Vi lever hundra år i sär men vi har lekt på samma stora sten, våra bara fötter stryker över samma blankslitna trösklar och vi ser ut över samma äng. Så visst känner jag dom.

Augusta levde i stugan till 1936 då hon var 80 år, på egen hand de sista 20 åren. Då hade hon under alla år fajtat bort traktens rika bönder som ville köpa marken. Augusta var kvinna nog för sin mark, sin bössa och sina flickor.

Här har jag växt upp varje sommar. Och här hoppas jag att min dotter ska samla på sig massvis av ljuva sommarminnen. Sådana minnen som doftar av syren, spetsgardiner, släktband och gamla stela broderade linnelakan med monogram. Jag älskar den här platsen.

Stora stenen

Boden, fylld av skatter.

Fabrikens tisdagstema: på min trappa

Oj, jag är inte superstolt över vår trappa. Speciellt inte nu. Vi håller på och ska börja måla om huset så skabbiga, flagande färger, tomglas och annat skräp dominerar allra mest nu. Här får man också en vy av mitt projekt tamburen där jag rivit bort masonit och upptäckt gammal grönmålad pärlspont. Och dörren som ska målas.

Det är en bra fikatrappa. I solen hela dagen. Utom idag. Det finns en individ i familjen som har ockuperat den. Det är Vera. Som steker sig på trappan dagarna i ända. Och nej, jag har inte placerat henne i mitten av trappan. Det klarar hon av på egen hand. Hon är ju en Jack Russell, och i hennes huvud bör hon vara och är i mitten av allt. Våra liv, världens händelser, trappan.

böcker uppåt väggarna

Böcker säger mycket om de som bor i en bostad. Bokhyllor som täcker hela väggar är bäst. I gamla lägenheten hade vi takhöjden och väggytan för det. I huset får vi sprida ut böckerna på ett annat sätt. Saknar en maffig bokvägg.

Så här såg det ut när det begav sig.
Det fanns till och med rum för påfyllning. 

Nu ser det ut så här, lite mer ihopklämt, men färgsorterade bokryggar desto mindre....

Här kommer mer inspiration från olika källor. Hur man än gör det, så gör böckerna det åt en. Det är svårt att tänka sig att dessa miljöer skulle vara lika fina utan böckerna.

foto: okänd

foto: Design Sponge

foto: Sköna Hem

foto: Living ETC

Söndagsbilden: i trädgården nu

I dag var det så härligt i trädgården att vi glömde att vi skulle vara på släktträff hos svärföräldrarna. När detta upptäcktes 1, 5 timme sent vidtog en panik som sent ska glömmas. Vi sprang upp och ner i trapporna med klänningar, byxor, hårborstar och hojtade.

Herregud, mamma, sa min 3-åriga dotter.

Vi kom i varje fall lagom till tårtan. Två och en halv timme sent. Tur att vi inte öppnade den där flaskan Cava till lunch. Medan det fortfarande rådde lugn kunde följande beskådas i trädgården och det blir mitt bidrag till fabrikens söndagsbild.

Grannen har den tjusigaste trädgårdsbod man kan tänka sig.
Så vackert patinerad.
 Och som grädde på moset ett lila syrenträd. Tack för den utsikten! 

Måste lägga till en bild på samma motiv igen. 

Mina lila kirgisbollar, vad jag gillar dom.
Vilken överraskning det var första våren vi bodde i huset.
Tack till den som planterade dem en gång i tiden.

Så fina och sköra. Vad är det? Någon som vet?

Min första sallad på väg upp

Den rosa trädgårdstomten - Återkomsten.

en liten röd stuga

Jag har en liten röd stuga i Bergslagens djupa skogar. Historien om mitt torp ska jag berätta en annan gång. Det är en liten släktsaga så det kräver sin text.

Men, snart är det dags att dra till skogs. Och här är vad jag vill ha med. (Jag är ingen kaviar-freak men tuben hör liksom till sommar-kylskåpet)



Uteduschbild från Sköna Hem, Tapeter från Handgjorda tapeter, Rutigt tyg från Broarne.se, Hängmatta från Hamaca.se, Vattenbehållare i zink från Olivkällan, rotting från Sika Design, Skomakarlampa från LampGustaf, ljusslinga från Indiska, världens finaste lilla tjej från mig och pappan, träd och blommor från Ängelsberg.

Ha en underbar helg i solen!

bara fint helt enkelt

Hittade den här bilden på en surf-runda på The Style Files. Och den har stannat hos mig. Jag gillar nästan allt med den här bilden. Kanske inte krukorna (är det plastkrukor eller ser jag i syne?). Men allt annat tilltalar mig. Vilken strålande idé med korgarna på väggen. Trasmattorna som mjukar upp stengolvet. Vasen med vatten bredvid kaktusarna. Himla fint.

foto: via The Style Files

tisdagstema: en kär pryl

Min första tanke var: min dotter. Men hon är ju ingen pryl. Hon är ju en kär.
Jag har bestämt mig för att tolka temat som att en pryl inte är en möbel, prylen är en mindre sak, något med en funktion utöver skönhet.

Pryl? Tankarna går vidare: min MacBook, min kamera, min skruvdragare/borr, min tygsax, farmors ljusstakar och lövfatet eller någon inspirerande bok?

Mitt bidrag till Fabrikens tisdagstema en kär pryl: är den som används varje morgon och under dagarna, vår kaffemaskin: gott kaffe och snygg är den också. I tider av helautomatiska nespressomaskiner finner jag ro i att manuellt tillverka mitt kaffe. Det blir mer på riktigt så. Lite kladdigare. Lite mer miljövänligt. Lite mer känsla.

Ja, att säga att den är mig kär kanske är att ta i. Men den är ett måste för att få igång mig på morgonen och den räddar många dagar.

gunga

foto: Dedon

Vilken fantastisk rottinggunga! Helt i min smak. Jag vill också ha en, hängandes ovanför ett vattendrag. Gungan heter Nestrest. Jag gissar mig till att den inte ligger inom min budget för trädgårdsmöbler. Det gör inget. Jag har ändå inget vattendrag. Om inte ett dike räknas.

sköra söndag

Denna dag går till historien som årets segaste. Lördagen spenderades nämligen på cykel, åkandes mellan olika hus för förrätt, varmrätt och dessert på klassisk cykelfest. Och efterfest. Tur att det regnade idag. Tur att vi hade barnvakt. Nu till bords i väntan på en gräddig potatisgratäng.

på väggarna

Det är alltid lite svårt med väggar. Vad som ska vara på dem. Jag gillar ju när det är rent och inte för många intryck samtidigt. Samtidigt som jag tycker att det är roligt med konst, jag är ju en gammal konstvetenskapare. Tricket är att väl att kombinera på rätt sätt.

Jag har några tryck från Keep Calm Gallery och en riktigt stor tavla som är ett collage av Nanna Ask som syns lite grann på bild här. Nu har jag hittat en amerikansk sajt som säljer fina konsttryck och posters. Poster Cabaret heter sajten. Ta en titt, det finns mycket fint till väldigt bra priser. Det känns roligare att köpa när det finns en konstnär bakom som tjänar på att jag köper ett exemplar. Jag föll för Holly Chaistain's tryck "After School".

foto: postercabaret.com

Soffläge

En mix av soffmiljöer i olika stilar. Soffor är egentligen bäst när de inte säger så mycket och är lite anonyma så där. Raka rena linjer som funkar i alla årtionden. Så att ett byte av detaljer och kuddar gör att hela rummet ändrar stil och uttryck. Här hemma flyttas kuddar till och från soffan. Jag har inte riktigt hittat rätt än så här är lite inspiration där nutid mixas med 60 och 70-tal och kryddas med lite miljöer från förra sekelskiftet.

Foto: Hus o hem

Foto: Bo-laget

Foto: Petra Bindel

Foto: elle interiör

Foto: okänd

foto: Pia Ulin