Badrum

foto: via Style Files

Efter årsskiftet ska vi bygga badrum på övervåningen. Nu har vi badrum i källaren. Ett riktigt fult men ändå ganska nyrenoverat badrum som tidigare ägare byggde med väldigt manliga attribut som modernt svart och beige matt jättekakel som piffats upp med mosaikkreationer i svart, beige och grått. Till det har man gjort ett rejält stilbrott i form av wc-stol och handfat i sekelskiftesstil.

Här är lite badrumsinspiration. Jag tror att vi kommer att gå på vitt kakel med antingen något snyggt marockanskt golv eller Victorian floor tiles.

Jag skulle ha visat fler bilder från mitt hem. Men. Först låg internetupplopplingen nere. Det tog Bredbandsbolaget en vecka att fixa det. Det tycker jag känns alldeles för långt år 2011, det är snarare som 1995. Och nu har jag tappat min dyra fina kamera i golvet. Och ja, den gick sönder. Men snart ska det upp fler bilder!

foto: Hus o Hem

foto: Marie Claire Maison

foto: Marie Claire Maison

foto: Marie Clarie Maison

foto: Byggfabriken

foto: Byggfabriken

Mäss it up

Jag har köpt mässingsknoppar från Byggfabriken till köket. Det började som en känsla att jag ville piffa upp vårt vita kök. Vita porslinsknoppar är fint till vår och sommar, men visst känns mässing lite mer höst och vinter? Bilden som fick mig att bestämma mig är denna från Charles Mellershs hem i London. Vilket kök!

Nu ligger mässingsknopparna på kö för att hamna längst upp på att göra listan. När jag frågade hur man får dem lite patinerade på Byggfabriken, fick jag svaret: "Kissa på dem." Utan tillstymmelse av ett leende.

Hm, jag gillar verkligen Byggfabrikens sortiment och jag respekterar deras yrkeskunskaper. Men, jag kommer inte att kissa på mina nya köksbeslag. Där går gränsen för vad jag gör för min inredning. 

Men... lägga knopparna i min dotters potta kanske?

Jag passar på och visar hela detta snygga kök och delar av hemmet. Lugna, sobra toner. 

Samtliga bilder via Charles Mellersh

the return of the krukväxt

Var jag än tittar ser jag gröna krukväxter. Dom har ju varit ganska vakanta från inredningar på senare tid.  Det är vackert med lite skirare blad. I ett rum hos min ackupunktör står en jättestor Malva som jag fastnade för, Ginko Bilboa har också vackra blad. Jag ska ta en sväng förbi Weibulls och se vad som finns att tillgå...

Någon med gröna fingrar som kan tipsa om andra stora växter med ljusa blad?

foto: Anna O.

snart klart

Kökssoffan. Den grå. Som jag bad om att få tips på färg på. Inte vit eller svart skrev jag. Flera tyckte grön. Sån där grön som jag gillar så mycket.

Och så blev den - vit. Vad kan jag göra åt det? Jag gillar vitt. Och jag gillar det med lite färg till. Så nu bor en grön vaxduk, rosa elefantkuddarna med det vita i köket.

Vi passade på att möblera om i vardagsrum och matrum när vi fixade golvet. Mindre fokus på tv-tittande och mer fokus på att umgås blev det på det här sättet. Här skymtar det ny(gamla) golvet. Jösses, vilken pärs det var med vitoljandet, vi oljade säkert fyra gånger innan vi var nöjda.

Nu börjar saker och ting falla på plats, förutom pianot som fotfarande står i köket. Vad ska vi göra av det? Ska vi ha kvar ett piano som jag spelar Nu tändas tusen juleljus på tre gånger till jul, eller ska vi skjutsa det till pianohimlen?

paniksnygga lampor

Ibland får jag nästan andnöd och hjärtklappning när jag hittar något som jag tycker om. I kväll hände det. Jag darrar på händerna när jag skriver. Lindsey Adelman är ansvarig för dessa känslor. Hon har nämligen designat dessa paniksnygga lampor. Åh, vad jag vill ha. Dom är säkert vansinnigt dyra. Jag vågar inte ens ta reda på hur dyra. Vad kan jag sälja? Hunden? Bilen? Huset?

Bilder: Lindsey Adelman 

höstsol

Finns det något smarrigare egentligen? De där skira, glittrande, varma solstrålarna som letar sig in genom fönstret. Med det nya golvet i vardagsrummet blir det väldigt ljust. Tänk om det alltid bara var några stolar och massor av utrymme...

Rosa Bandet - för oss alla

Rosa Bandet

Varje år får 7 000 kvinnor beskedet att de har bröstcancer. För 12 år sedan var en av de kvinnorna min mamma. Mamma lyckades bli av med bröstcancern. Trodde vi. Men hela 12 år och en friskförklaring senare så fick mamma ont i ryggen. Och kände sig trött. Läkarna sa att hon var stressad och deprimerad för att hennes man nyligen hade gått bort.


Ett halvår senare vid en hälsoundersökning uppmärksammade en vaken allmänläkare att proverna såg konstiga ut. Det visade sig att mammas bröstcancer kommit tillbaka, med metastaser i lever, mjälte och skelett. Därför hade mamma ont i ryggen. Och var trött. 


Då var det försent. Med hormonbehandlingar och cytostatika fick mamma två år till i livet. Hon borde ha haft 20 år till. Hon som sprang tjejmilen, gympade, golfade, älskade att resa och ha kul. Om cancerforskningen, eller bara cancervården kommit lite längre hade jag kanske haft kvar min mamma, Uma hade fått möjligheten att växa upp med en underbar mormor. 


Var med och bidra till att fler mammor, döttrar, systrar, kompisar, fruar, flickvänner får leva länge, friska. Gå in på Rosa Bandet och skänk en peng till något som berör oss alla.

min stil

Jag har funderat över det där med att folk säger sig ha en viss inredningsstil. Jag är tveksam till om jag kan eller vill ha en stiletikett. Det kan vara modernt eller retro eller romantiskt eller industriellt eller... ja, vad ska det vara?

I mitt hem har jag det jag tycker om och prylar och möbler som kan ha en dialog med varandra. Som framhäver varandras uttryck. Gud, så pretentiöst detta låter. Okej, saker som i mina ögon funkar tillsammans och som betyder något för mig.

Men stil, hur svårt är det inte att sätta ett namn på sin stil. Första gången jag fastnade var när jag skulle välja stil på Fabriken innan sommaren. Jag funderade och funderade. Jag är ju så ombytlig och kan ändra mig från dag till dag. Dessutom uppskattar jag skönheten i de flesta stilar.

På Fabriken valde jag modernt/stilrent - modernt valde jag för att jag lever nu, i moderna tider. Och även om min stil inte bara består av nutida möbler och detaljer så har de ju alla en gång i tiden varit - moderna. Japp, så fick det bli! Låt stilrent vara en motsägelse i sig, för stilren är jag ju alltså inte...

Och så hittade jag det här citatet i Rue Magazine :


"The furniture you own should be a culmination of all the different people you have been at different point in your life." Andi Potamkin.

Där satt den! Det är exakt så mitt hem är möblerat.

Jag har nog en stil.

MIN STIL.

Samtliga bilder är från Rue Magazine

vad händer här?

nej, jag har inte möblerat om. Piano i köket är förvisso effektfullt. Nu ska äntligen den gamla fiskbensparketten i vardagsrum och matrum möta sitt öde. Två herrar kommer hit och ska bryta upp den. Och fram ska plankgolvet. Som jag har längtat. Före och efterbilder kommer!

Vad svårt det är att hinna fotografera nu när dagarna blir kortare. Det gäller att ligga i innan solen går ned.