Äntligen kökssoffa

När jag var liten satt vi alltid på en liten kökssoffa på verandan på landet. När jag blev tonåring försvann den av okänd anledning ut i boden och ersattes av en större modell. Jag har i åratal, säkert hundra år, tjatat om att hyra ett släp och ta hem den. Nu har den drömmen besannats och här är den med provisorisk dyna. Nu är bara den stora frågan; vilken färg ska jag måla den i? Inte grått. Och inte vitt. Kom gärna med förslag!

För övrigt att dagen varit av den skrikiga sorten för familjens yngsta medlem. Detta går inte så bra ihop med mina, för tillfället, franska nerver. En sväng till min mammas lägenhet för att vattna blommor, hålla lite i mammas saker och lukta på hennes tröjor. Det blev som en matta av vemod och sorg lade sig över mig. Nu lägger sig lugnet. Lilla tittar på Sjörövarfabbe, Stora jobbar framför datorn och jag bloggar och tittar djupt i rosévinsglaset.

Mormor