Äntligen kökssoffa

När jag var liten satt vi alltid på en liten kökssoffa på verandan på landet. När jag blev tonåring försvann den av okänd anledning ut i boden och ersattes av en större modell. Jag har i åratal, säkert hundra år, tjatat om att hyra ett släp och ta hem den. Nu har den drömmen besannats och här är den med provisorisk dyna. Nu är bara den stora frågan; vilken färg ska jag måla den i? Inte grått. Och inte vitt. Kom gärna med förslag!

För övrigt att dagen varit av den skrikiga sorten för familjens yngsta medlem. Detta går inte så bra ihop med mina, för tillfället, franska nerver. En sväng till min mammas lägenhet för att vattna blommor, hålla lite i mammas saker och lukta på hennes tröjor. Det blev som en matta av vemod och sorg lade sig över mig. Nu lägger sig lugnet. Lilla tittar på Sjörövarfabbe, Stora jobbar framför datorn och jag bloggar och tittar djupt i rosévinsglaset.

Mormor

lite lugnt ett tag

I hallen står gamla fåtöljen som är snabb omklädd med ett lakan i brist på annat. I bland med svartvit randig kudde och i bland med rosa randig. Har lite svårt att bestämma mig.

Det har varit och blir lite lugnt på bloggen i några dagar. Jag har förlorat min älskade mamma. Och det tar på krafterna och inspirationen. Helt plötsligt blir allt så oviktigt, så tomt. Men det kommer tillbaka, jag är ju lik min mor, det går alltid att göra lite finare, lite mysigare. Jag har vandrat runt i trädgården och i huset i dag och det har slagit mig att aldrig mer kommer mamma hit och tittar på nya kuddar, nya möbleringar, nya blommor och säger "gud, så snyggt". Men jag hör hennes röst inom mig ändå, hon hade nog gillat det vita och svarta. Och det rosa. Hon tyckte nämligen att allt jag gör är bra. Puss mamma, finaste.

min pappa äventyraren

I dag är en dag för att minnas pappa. Så här är ett litet svep i hans liv 1954, då 19-åringen lämnade Västerås trygga syrendoftande villakvarter bakomsig. Äventyret lockade, pappa mönstrade på M/S Kungsholmen som kökspojke. Han reste över Atlanten till främmande länder och städer som New York, Curacao, Venezuela, Cristobal i Panama, Havanna på Cuba... Allt dokumenterades med bilder och i en skrivbok. Pappa slet i köket, svabbade däck och såg delar av världen som han bara drömt om. Detta vara bara början på ett liv med äventyrarens nyfikenhet som bärkraft under vingarna...

mammas mantra

När jag var liten stod min mamma framför spegeln på morgonen och upprepade "jag blir bättre och bättre för var dag som går". Då trodde jag att det handlade om att hon blev en bättre på praktiska saker men nu förstår jag att hon talade sig frisk och återställd från sin hjärtoperation. 

I tider när det blåser och saker och ting inte blir som man tänkt kanske ett upplyftande mantra vara tröstande. Från Keep Calm Gallery kommer de lugnande orden.

Everything is going to be OK. 

Hoppas.