tisdag 15 maj 2012

Jonathan Adler


En sväng på Room resulterade i ett ha-begär efter Jonathan Adlers keramik. En 30 cm hög katt låg farligt nära att få följa med hem. Den fick mig att tänka på brun-vita porslinscockerspanieln som vi hade hemma i vardagsrumsfönstret när jag var liten. Jag kan fortfarande känna den svala matta porslinspälsen.

Nu när jag surfar in på Jonathan Adlers hemsida ser jag de fantastiska ansiktskrukorna. Krukor med aniskten är något jag har en förkärlek för. Varför bara ha en kruka när man kan ha en kruka med personlighet. Herren längst upp i inlägget till vänster påminner om min pappa.

Eller som sällskapet på Room påpekade; ett salt och pepparkar har du ju alltid användning för.
foton: Jonathan Adler

3 kommentarer: