Torsdagstema: På mina väggar

Att hitta rätt för väggarna är inte alltid så lätt. Hellre tomt än halvdant, tänker jag. Men när det sitter så handlar det ju om en balans. En nypa nytt, en nypa gammalt och en stor nypa personligt.

Vi har haft en vägg med gamla svartvita fotografier på familj och släktingar från båda våra familjer. Det finns en trygghet i att ha farmor och farfar bredvid pappa, mamma och alla de andra som inte längre finns ständigt närvarande. Ett manifest över vem man är och vad man kommer ifrån.

Böcker är ju givna på väggar, jag blir alltid lite fundersam över hem utan böcker. Vi smäcker upp alla böcker vi har på en vägg i varje hem vi har haft. Det är lite humor att vi packar med oss en mängd flyttkartonger med lästa böcker varje gång vi flyttar. Och så köper vi nya elfahyllor och borrar sönder några väggar och sen upp med böckerna.

Prints och posters, ett bra sätt att förnya hemma är ju att leta prints och posters på auktion, museibutiker och andra butiker. Jag älskar att flytta runt på saker och då gäller det att ha ett litet lager prints att välja på.

Lite olja, några gamla oljemålningar som jag släpar med från farmor och farfars hem får antingen hänga på väggen eller bara stå lutade emot väggen. Det ger det hela lite tyngd, helt enkelt.

Men nu då? Än så länge har jag bara hängt upp några prints och foton för att det inte ska vara helt tomt på väggarna tills dess vi har installerat oss i det nya huset. Böckerna är uppe till hälften. Men något vi har på väggarna är pärlspont. 100 år gammal och alldeles perfekt. Törs jag spika i den?

På Fabriken hittar man nu ännu mer på olika väggar.

Luft och yta

Vi lever i ett sekelskifteshus på 120 kvm. Tre sovrum, ett vardagsrum, ett matrum, ett kök, en stor möblerbar övre hall, gästtoalett, badrum, hall och trappa samsas på dessa kvadratmeter. Det innebär att våra rum inte direkt har stora ytor. Eftersom vi totalrenoverar källaren så har vi inte lyckats möblera eller packa upp ordentligt än. Det betyder att vi har saker överallt.

Vet ni vad jag längtar efter? Ordning och reda. Och något som vi inte kommer att få i vårt hus; stora öppna ytor. Väggar som inte behöver användas till att möblera mot. Luft.

Och då ser jag de här bilderna hos 79 Ideas. Från tidningen Case de Abitare. Ett hem som har allt det där.

foto: Case de Abitare

Påskhare?

Det är klart att man ska ha en liten påskhare/kanin kappa på bebisen i påsk.

foto: Etsy

Tema Påsk

Påsken är nog en av mina favorithelger. Mest för den goda maten. Och för att det finns löfte om vår i luften. Vi tar vad vi har när påsken är nedpackad. Vi måste ha lite rosa elefanter. Vita fjädrar. Solgula påskliljor. Och lite kras. Ägget, fina ytan och ännu finare inuti. Det är så bra saker äggen. Nästan för fina för att äta, om man tänker på vad som kommer sen...

På Fabriken i dag finns massvis av påsk.

Fabriken: min bloggplats

Min bloggplats blir oftast lite varsom. Köket är en av de givna platserna. Utsikt genom ett fönster är ett måste. 

Tillbehör är en kopp kaffe och en välstädad köksbänk. Jag har oerhört svårt att finna inspiration i ostädade miljöer och behöver oftast röja upp innan den där stunden är given. Därav bloggtorkan som råder efter flytt och med en liten bebis. Här är en lugn och fin bild på köksoffan i vårt tidigare kök. Där har majoriteten av blogginläggen producerats. 

Fler bloggplatser hittas i dag på Fabriken.

(mån)dagen är din

Då och då dyker det upp klokheter på vägg som gör att jag faktiskt tänker till.

Här är ett sånt, Dagen är din. Vad bra. Kan det vara mer sant än så? Tänk att börja dagen med att bli påmind om det på morgonen. Dagen är din. Det är så man ska tänka såklart, inget "uuhh så var det måndag igen, en hel lång vecka framför mig", utan gå rakryggad ut genom dörren och äg den här dagen (och alla dagar).

Fin måndag, den är din.

foto: Mokkasin, Illustration: Johanna Högväg

Fabriken torsdagstema: This is me

This is me: ska jag välja att tolka temat ur ett inredningsperspektiv eller från ett jag-perspektiv, var min första tanke. Och eftersom jag just nu är i en nyblivenmamma-bubbla blev det jag-perspektivet:

Jag har en liten tre veckors bebis som tar all min tid just nu, därför bloggar jag inte så ofta. Jag har också en snart femåring som är stor, säger hon själv. Som tappade sin första tand samma dag hon blev storasyster. I flera år har vi längtat och kämpat för att hon ska bli storasyster. Och mot alla odds, på riktigt mot alla odds, tack vare att vi är så förbaskat envisa, blev det så. Vad skönt det är när man får rätt till slut och oddsen inte alltid pekar rätt men magkänslan gör det.

Tillsammans med pappan har vi ett hus, dit flytten gick från vårt gamla hus tre veckor innan bebis kom. Huset som är över 100 år gammalt har varit oälskat länge länge och nu försöker vi väcka dess bortglömda och dolda personlighet. Huset är gatans fulaste och skäms lite för sig, ska få sträcka på sig och känna kärlek och omvårdnad i år. Vi river och lyfter, vi skrapar och upptäcker både skönhet och farligheter. Nu ska vi sanera asbest och mögel. Inte något vi hade räknat med. Men vi fick vackra dörrar, snickerier och underbara golv som inte någon brytt sig om att leta efter på över 70 år istället.

Jag är stor nu, jag har passerat mitt i livet strecket, på andra sidan 40, jag har två barn, en man, ett hus, ett torp och en hund. Jag har inte mina föräldrar kvar. Jag är äldre än vad jag ser ut (tack mamma!), jag är självständig som få (tack mamma och pappa!) och jag kan själv (tack igen mamma och pappa!) och jag gör vad jag vill och jag vågar (tack till mig själv!). Jag tycker om att ha vackra saker runt om mig.

Jag är bra på att bygga. Jag gillar gamla saker och nya saker. Bäst i kombination. Jag är en dagdrömmare.

Jag vill mera. Oftast på en gång. Jag övar mig i att säga: det tar vi sen. Men snart ska jag hitta sladden till kameran bland alla flyttlådor i källaren så att jag kan börja fota igen. Men för nu tar jag det lite lugnt.

Här kan jag bo

Oscar Properties har ju verkligen fingertoppskänsla för att inreda sina visningslägenheter. Här kan jag bo. Köket är så snyggt att jag inte skulle ändra någonting (kanske tavlan ryker).

Karlavägen 76.

Jo, förresten, addera lite avtryck av kladdiga barnahänder på detta så är hemkänslan total.

foton: Oscar Properties

Fabrikens torsdagstema: Januari moodboard

Torsdagens tema i Fabriken är januari moodboard. För mig är januari en månad som gärna får passera förbi illa kvickt. Men den har sina fördelar. Blommorna. Tulpaner, Hortensia, alla lökar som börjar komma upp (åtminstone inomhus). Och det där ljuset som återvänder.

Jag tänker mycket på rosa den här månaden, och blommor. För mig blir det kalla skira, nästan transparenta, ljuset i kombination med försiktiga pastelliga blommor och några stänk av grått och vitt den här vårens toner.

Jag är här...

..men i en oerhört låg takt. Vi har flyttat. Jag har packat upp. Nu går vi och väntar. Speciellt jag. Stor som ett hus och med en energinivå på noll. Bebis, bebis, bebis, nu kände jag något, nej det var inget. Osv.

Mellan tupplurar och annat funderar jag på nytt soffbord. Ett Tablo från Normann Copenhagen. Vitt med träben, så lanserade de ett helvitt och jag funderar på om det är smartare. Jag tycker dock att det förlorar lite av formen och snällheten när det blev helvitt, så det lutar ändå åt trä.

Därför säljer jag vårt gamla soffbord från Fritz Hansen. Finns det spekulanter maila mig...